Transportskepp sänker sig ner över Theed. En sida av staden fylls med stridsdroider, den andra med vitklädda klontrupper. Matchen startar och man kan med massa tur plocka en motståndare de första sekunderna. Men alla med någon form av erfarenhet tar sig till skyddet mellan byggnaderna av den fantastiskt vackra staden.

Med en månad kvar till släppet av efterföljaren av Battlefront som kom 2015 och som kanske lite irriterande nog heter Battlefront 2 precis som ett långt äldre spel från 2005 fast med närmast identiskt upplägg med krig i first-person-shooter-läge, så har vi genom en öppen-beta fått testa och hårdgrandska vad som gör detta nya Battlefront 2 värd att införskaffa denna höst. För vad händer om man blir lite missnöjd? Man kanske skaffar de billigare äldre titlarna istället. Disney har till och med godkänt att de gamla servrarna till Battlefront 2 från 2005 ska och har startas upp igen, som därmed gör det fullt möjligt att kriga i rymden och på Star Wars-planeter enkelt och smidigt till ett billigt pris utan att man behöver sitta på en värsting-dator. Längesen en ny release av ett Star Wars-spel tvingas kämpa i sån motvind när det faktiskt finns alternativ.

 

Seperatisterna anfaller Theed och kloner kallas in för att försvara palatset i huvudstaden. Det är här spelet flexade mest med sina muskler för alla beta-spelare.

 

EA DICE fick en del tid på sig när de producerade sitt första Battlefront men kunde trots det inte leverera tillräckligt med innehåll för att göra alla fullt så nöjda. En kampanj-saknades, rymdstrider kändes fattiga och trots att Original Trilogy är det mest klassiska, så är Star Wars större än så och fans av tidigare Battlefront-spel blev helt klart missnöjd att det saknades kloner och droider. Kortfattat: Innehåll saknades. Så detta nya spel vi väntar på såg tidigt till att det var misstag som inte skulle upprepas. DICE började med att ta hjälp av andra. Motive Studio ser till att kampanjen i spelet har allt den behöver och Criterion fixar till rymdstriderna medan DICE ser till att multiplayer har innehåll från Star Wars tre film-trilogier. Ett projekt utöver det vanliga helt enkelt.

Till och med fallna löv blåser så extremt fint i vinden i detta spel

Spelet använder sig av samma Frostbyte-motor som innan, något som väldigt många utvecklare inom EA har lärt sig bemästra vid denna tidpunkt. Mer saker kan produceras snabbare och kodningen görs effektivare. Mer detaljer, mer innehåll, inte lika krävande. En revolution behövs inte när förra spelet redan var i toppklass i det visuella. Denna tvåa är ändå helt klart snyggare. Det går att stanna upp i spelet och fundera kring om detta inte är snyggare än verkligheten. Men det kan kanske bero på att sol och fina färger är så avlägset för oss svenskar om man tänker på året som varit. Till och med fallna löv blåser så extremt fint i vinden i detta spel, medan här hemma ligger bladen blöt-tyngda på marken så länge de inte kastas upp av en otrevlig stark vindpust. Värt att fundera om spelet blir ens räddning nu när det mörka vinterhalvåret vinner kraft. Så länge man undviker det evigt regnande Kamino så klarar man sig nog.

Ingen av prequal-filmerna gav oss en sådan fin rundtur av Theed

 

Den största skillnaden man kanske märker i betan är att klass-systemet är tillbaka. Spelet från 2015 saknade sånt helt och krävde mer pillande på egen hand för mer variation. Nu finns färdiga klasser som bjuder på stor variation men som ändå kan justeras efter egna önskemål. Det blir snabbare och enklare, men har ändå ett klart bättre djup än innan. Det finns även special-klasser som man måste göra sig förtjänt av under en runda för att kunna spela. Battle-points är något man tjänar in för det mesta som görs och detta kan spenderas på antingen fordon, special-klasser eller någon av spelets hjältar. Ett fordon kan vara en Vulture-droid, AT-RT medan special-klass är att köra som en Wookiee eller varför inte en Super Battle Droid? Hjältar däremot, det allra dyraste man kan köpa för sina Battle points och kräver att man hinner före sina lagspelare eller spenderar Battle-pointsen vid rätt tidigpunkt, de, hjältarna alltså, är det en mer salig blandning på.

På betan fick Darth Maul möjlighet att möta Rey, eller Boba Fett strida tillsammans med Maul. Exakt dessa konstellationer blir det troligen inte för dessa kartor, utan de gjorde nog så just för beta-spelarna får testa sånt de gjort färdigt, eller sånt som ansågs vara populärt. Vem vill inte vara Maul och ge sig på en massa kloner? Det var i alla fall tillräckligt troligt att antalet såna spelare var stort, för i ett arkad-offline läge kunde man som en spelare, eller i co-up få köra som  Maul mot horder av kloner som skulle besegras så snabbt som möjligt.

Trånga ingångar kräver tunga spelare, samarbeta och koordination av folks färdigheter för att lyckas ta sig till nästa mål

 Darth Maul passar kanske inte i seperatisternas armé, men vi förlåter honom. En one-man army vi inte accepterar att vara utan.

 

Något annat som sticker ut i betan är att kontrollerna känns lite annorlunda. Vapen vi siktar med, huvudskotten vi söker, det krävs lite mer än i första spelet. Precision krävs och därmed också, precision belönas. Spelet är mer för de spelare med större vana av first-person-shooters. De kommer att lättare ligga högt på listorna, nybörjare kommer få en trögare start. Det finns inte längre några drops runt kartan att plocka upp. Man får inte slumpmässigt hamna i ett fordon längre, inte slumpmässigt spela som en hjälte i multiplayer. Det är förbelagt de som skrapar ihop Battle-Points genom att spela bra.

Spelrunda efter spelrunda så ökar också din plånbok av spelets credits. Dess används för öppna crates, något helt nytt för Battlefront, men som känns igen från DICE Battlefield 1, eller The Old Republic item-packs som finns i deras Cartel Market. Det finns flera varianter av crates som varierar vilken typ av starcards, vapen, emotes, victory-stance eller crafting parts du får. Betan innehåll 3 varianter av crates, men kan nog komma att ändras, lika så sannolikheten för att få olika saker.

StarCards är helt förändrat från hur de var i första spelet. De är nu klass-specifika och varje klass kan få ha 3 starcards framme som påverkar ens förmågor, plus 3 starcards som kan förändra de vapen man kan plocka fram. Totalt 6 som har effekt alltså. Det är också 4 olika nivåer för varje starcards, som påverkar antingen längden den varar, eller styrkan, brons, silver,guld och epic. Varje klass har som sagt en egen bunt med starcards, varje hjälte har egna, lika så varje fordon. Dessa får man genom tidigare nämnda crates, eller genom crafting. Crafting i sin tur får man antingen direkt genom crates eller dubbletter av saker som man får bryta ner till crafting parts. Crafting parts sekundära funktion är att bygga tillbehör till sina vapen som därmed kan bli starkare.

I rymden kan ingen höra dig skrika, av lycka över hur fint det är

 

Starfighter Assault låter dig inte landa i någon hangar för att ta striden inuti ett skepp eller bas. Men man gör ett grovt misstag av att avfärda spelläget. Under betan så fick man pröva på Fondor-kartan. En Star Destroyer står parkerad för lagning på ett skeppsvarv. Rebeller slår till. Rymden saknades när förra spelet kom, men lades till bitvis med flera dlc. Här kan man dock inte prata om en liten skillnad. Flygmekaniken är förändrad, det finns 3 olika standard-klasser av rymdskepp förutom hjälte-skeppen med sina helt egna förmågor. Vare sig du kör som imperiet eller rebellerna så är inte nedskjutandet av skepp det enda att göra. Båda sidorna kan knipa match-vinsten långt innan lagets tickets runnit ut. Just på Fondor har rebellerna flertalet uppdrag som i steg måste klaras för att spränga Star Destroyern. Imperiet däremot kan snabbt vinna om rebellernas support-skepp som cirklar runt kartan sprängs, eller senare fördröja delmålen för rebellerna om Y-Wings hindras att nå fram. Relevant för båda sidorna att ha duktiga bombare med sig och jakt-plan som försvarar särskilda områden snarare än att helt planlöst skjuta ner fiendeskepp vart man helst vill.

I förbifarten så märks också att detaljrikedomen i rymden är minst lika, om inte bättre än vad det är på marken. Rymdstrider är mer varierande, större, djupare och vackrare än någonsin tidigare.

 

Spelläget Strike var också testbart i betan. First Order mot Resistence. En variant av capture the flag, utan hjältar och utan fordon. Däremot special-klasser, som eldkastar-soldater. Mitt i ett ställe från filmerna, Maz Kanatas "slott". Trevligt alternativ, men här fanns det mindre saker som lockade. Man bör spela tight med folk man känner, annars är vinst-chanserna små. Just klassen med eldkastaren behöver helt klart också justeras då det inte var många som upptäckte fördelar med den jämfört med de vanliga klasserna. En ineffektiv eldkastare gör att man själv dör snarare än motståndaren. Kritiken mot detta har dock hörts och direkt efter betan kom DICE med svar om att detta var helt klart något som ska ändras och testas ytterligare innan release. Mindre kartor med mindre spelare känns dock inte som särskilt optimalt med detta koncept och de behöver helt klart mer godis för att locka mig över till att spela någon längre tid på Strike-kartor.

Betan höll på från 6-9 oktober, förlängdes till 11 oktober, samt starta 2 dagar innan för de som förbokat spelet inom en viss tid. Jag hann med nästan 20 timmars testande, jag körde med allt, de hade ett litet achivement-system som gick att bocka av och som man fick extra credits från. I helhet väldigt skoj, men det går också att prata brister. Lite ytligt att prata om Destroyer Droids och General Grevious som vi inte sett skymten av än i någon del av betan eller reklam relaterat till spelet, allt kommer helt inte med direkt från start, vilket får ses som okej eftersom spelet saknar Season Pass och istället kommer med gratis uppdateringar som blir tillgängligt för alla. Vi kommer därmed helt få slippa den uppdelning av folk på olika servrar eftersom allt blir tillgängligt för alla. Ingen karta blir exklusiv för någon grupp, inget spelläge begränsas för några som betalar för mer innehåll. Men...

Men. Något som har lyft fram högt och tydligt är att EA väljer att dra in extra-pengar genom mikrotransaktioner. Som det låter, små pengar, för små saker. I detta fall crates. Man får slumpmässiga saker som ibland då gör spelare snäppet starkare på olika sätt. Pay-to-win är ett koncept som många ogillar, men som flera företag sysslar med för att dra in mer pengar från sina spel. Sånt känns när det handlar om multiplayer-spel. Rika människor vinner i spel för de sitter med bättre rustning än dig. DICE avfärdar och förklarar att alla bästa och starkaste förmågor går inte att köpa sig till, de måste låsas upp genom att spela. Genom att spela så får man också tillgång till samma förmågor som de som köper sig till det. Skillnaden är tiden det tar. Resultatet tenderar då att nybörjare får det svårare att klara sig. Du kanske är lika bra i spelet som de som köper till sig fördelar, men de vinner, för de får fördelarna långt före dig. Crates är slumpmässiga men riktigt rika ser det nog inte som ett problem och därmed får tillgång till sånt som kanske tar över 100 timmmar speltid för dig att få. Smärtsamt för den tävlingsinriktade eller de som är ute efter en jämn kamp.

First Order, ready to storm this block

 

Diskussion är det också om starcards och dess fördelar. Vissa tycker de gör alldeles för stor skillnad, de som är bra blir ännu bättre, ännu snabbare. Nybörjare och de mindre duktiga kan tänkas bli helt överkörd pga att de saknar rätt starcards. Men, det fulla spelet, till skillnad från det första, har förutom en kampanj också mer offline-lägen, där du kan träna upp dig att hur och när förmågorna bäst ska användas. En viss belöning av credits finns också genom offline-lägena. Så att kasta sig ut i mutliplayer-strider är inget man måste, kanske inte heller att rekommenderas om man inte är van.

Star Wars: Battlefront 2 (2017) släpps den 17 november på PC, PS4 och Xbox One. Bilderna i artikeln är tagen direkt från betan.

Källa: Battlefront2