Synen på prequel-filmerna

Diskutera filmerna som utgör Star Wars-sagan.
Användarvisningsbild
Fredrik Jonsson
Administratör
Inlägg: 3132
Blev medlem: 7 september 2004 kl. 16:22
Ort: Stockholm
Kontakt:

Synen på prequel-filmerna

Inlägg av Fredrik Jonsson » 10 augusti 2008 kl. 23:55

Har suttit och klurat på en sak. Rubriken avslöjar ju egentligen hela meningen med det jag tänker skriva, men vaf*n.. Jag kör det ändå.

Jag tycker nämligen att jag har märkt en stigande optimism och positivism närm man pratar om prequel-filmerna (Episod I, II och III). Det går dels att se i den numera låsta tråden Favoritfilm - Tag bort poäng och lägg till poäng, som visserligen inte går att använda som tillförlitlig fakta eller statistik, men nog väl som en hyfsat bra fingervisning. Men det är också något jag märkt när man pratar med folk.

För den helt oinvigde kan man ju bara nämna att prequel-filmerna, och då i synnerhet Episod I men även till stor del Episod II, fick både rätt dålig kritik och var allmänt hatade när dem kom ut och i många år till efter det.

Är det så att det börjar vända? Börjar man se på dem "nya" filmerna med samma ögon som man gör med dem "gamla" (vilket kanske är någon form av allmän uppskattning av det vi serverades blandat med en skopa nostalgi)?
Är jag ensam om att se det, eller inbillar jag mig kanske bara? :wink:
[i]"Everything is going as planned"[/i]

CBrown
Wompråtta
Inlägg: 10
Blev medlem: 30 juli 2008 kl. 20:45

Inlägg av CBrown » 11 augusti 2008 kl. 00:34

Jag är fortfarande rätt ny på sidan och relativt ny till Expanded Universe biten av Star Wars. Men jag ska ändå försöka beskriva hur jag känner för filmerna och hur jag tror folk reagerar...

Har folk blivit vänligare inställda till filmerna? Nä, jag tror inte det. Jag personligen tycker inte prequeltrilogin är i närheten så episka som orginaltrilogin. Jag hatar episod 1 och 3 med en passion så brännhet att solen är min enda rival. Episod 2 accepterar jag eftersom jag är hopplöst förälskad i clonetroopers och tycker episod 2 har de coolaste scenerna... än så länge.

Orsaken till att folk inte verkar lite negativt inställda till prequeltrilogin är för att de som inte tycker om dem har... gått vidare. Speciellt "vanliga" folk som inte har sett någon Star Wars sen de släpptes. Skulle de se filmerna igen tror jag starkt att allt de hatar i filmerna visar sig igen och antagligen mer. Det är så jag känner inför filmerna, i alla fall, ju oftare jag ser dem desto värre. Det verkar som om varje gång jag ser dem är storyn hackigare, dialogen klyschigare och skådespelarna sämre.

Men när jag ser på orginaltrilogin är det fortfarande respekt och kärlek som råder i mitt hjärta. Visst, idag ser jag fler brister även i orginaltrilogin än vad jag någonsin gjorde förr men till och med min mamma, som aldrig sett EN enda Star Wars film förrän i år, tyckte orginalen var fruktansvärt mycket bättre än prequelsen.

En anledning till att folk kanske också ser på prequeltrilogin med blidare ögon är för att de distansierat trilogierna, prequelen står för sig och orginalen står för sig. För mig, och jag tror inte jag är ensam, är prequeltrilogin något som finns... långt där borta i horisonten, vi vet att den finns men det är inget vi oroar oss för längre. Vi har slutat jämföra trilogierna och det faktum att vi fortfarande kallar det två olika trilogier istället för en enda lång serie är bara ett bevis på det.

Majoriteten tror jag dock fortfarande ser på prequeltrilogin som något dåligt, fan eller inte fan, rent kritiskt lämnade de fruktansvärt mycket att önska och som sagt, jämfört med orginaltrilogin har de inte en chans.
Ib'tuur jatne tuur ash'ad kyr'amur.

Användarvisningsbild
Darth Vader Fan
Jedimästare
Inlägg: 4590
Blev medlem: 24 april 2005 kl. 19:40
Ort: Stockholm, Annars Executor

Inlägg av Darth Vader Fan » 11 augusti 2008 kl. 12:43

Jag gillade verkligen Ep I-III när de kom ut, men det gick snabbt över, jag gilalr dem fortfarande, men jag tycker OT är mycket bättre. Jag ser hellre på OT än PT, men sen harj ag inte sett PT på ett tag så jag ska nog se på Ep I-II snart igen.
"[i]All too easy.[/i]"
-Darth Vader

Användarvisningsbild
Kit'''Fisto
Yngling
Inlägg: 910
Blev medlem: 7 juni 2006 kl. 18:41
Ort: Tyresö, Stockholm

Inlägg av Kit'''Fisto » 11 augusti 2008 kl. 13:41

Episode 1 är inte rolig at titta på. Försökte se den häromdagen men somande till lite då och då. Det säger rätt mycket.
Episode 2 är faktiskt rätt bra för filmen känns så lång eftersom de är på så många olika platser/planeter.
Episode 3 känns lite...overklig. Nej, men. Ljussvärd hit och ljussvärd dit. För mycket ljussvärd och bara...vet inte hur jag ska säga. Det bara känns för mycket på något sätt.

Hur man än vrider och vänder på Episode 4-6 så är de jämt bra.
"En Lillebrors Liv" - blogg. http://www.metrobloggen.se/lillebrors

Användarvisningsbild
Fredrik Jonsson
Administratör
Inlägg: 3132
Blev medlem: 7 september 2004 kl. 16:22
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Fredrik Jonsson » 12 augusti 2008 kl. 14:27

Jag vill reda ut en sak innan jag fortsätter. Syftet med tråden är absolut inte att jämföra trilogierna sinsemellan. Det kanske är oundvikligt men det är inte det som är själva kärnan i tråden. Det är inte heller meningen att få det att låta som om världen älskar filmerna. Jag tycker bara att synen på filmerna och gillandet av dem har blivit bättre.
CBrown skrev:Orsaken till att folk inte verkar lite negativt inställda till prequeltrilogin är för att de som inte tycker om dem har... gått vidare. Speciellt "vanliga" folk som inte har sett någon Star Wars sen de släpptes. Skulle de se filmerna igen tror jag starkt att allt de hatar i filmerna visar sig igen och antagligen mer. Det är så jag känner inför filmerna, i alla fall, ju oftare jag ser dem desto värre. Det verkar som om varje gång jag ser dem är storyn hackigare, dialogen klyschigare och skådespelarna sämre..
Du tror inte att det har mycket med att göra med vilka filmer man växte upp med, eller vilka man såg först? Såg man OT först har man säkerligen redan suttit och grubblat tillräckligt på dem missar som finns.
Kit'''Fisto skrev:Episode 1 är inte rolig at titta på. Försökte se den häromdagen men somande till lite då och då. Det säger rätt mycket.
Att du var trött...? :wink: :lol:
Kit'''Fisto skrev:Hur man än vrider och vänder på Episode 4-6 så är de jämt bra.
Det är nog lite naivt att säga så. Eller ja, du kanske ser det så. Men filmerna har inte alltid setts på det sättet av den stora massan. Jedins Återkomst fick rätt mycket skit när den kom. Då den både kallades för barnvänlig och nyinspelning av den första Star Wars-filmen (om man tänker efter så är Episod IV och VI väääldigt lika varandra).
Ett Nytt Hopp däremot verkar anses som tråkig av den lite yngre generationen, och på sätt och vis förstår jag dem. Det är ett helt annat tempo i den filmen. Speciellt första timmen.


Men okej. För att gå vidare. Om man kollar i forum på diskussioner om olika ämnen, där filmerna och trilogierna bryts ner till beståndsdelar, så är det inte ovanligt att men ser tendenser till att många i alla fall gillar PT i smyg. Jag gör ett kort exempel på hur det oftast ser ut.
Favoritskådisar: Hur ofta nämns inte Ewan McGregor, Ian McDiarmid och Christopher Lee? Betydligt mer än många från OT. Det finns Harrison Ford och Alec Guinness. Kanske även James Earl Jones. Men om man säger ett namn som Peter Cushing (som även han hade en stor roll) är det i princip ingen som vet vem man pratar om. Trilogierna befinner sig på det planet i princip på par.
Karaktärer: Tycker även att synen på karaktärerna har jämnat ut sig rätt så mycket mellan trilogierna. Klassikerna Luke, Leia, Han Solo, Darth Vader och Boba Fett nämns numera i samma andetag som Padmé, Dooku, Qui-Gon, Darth Maul, Mace Windu och Jango Fett.
Musik: Tycker man nästan hör talas om fler stycken från PT än från OT som har blivit favoriter hos fans.

Hur många gånger har man inte också hört att dialogen mellan Anakin och Obi-Wan nämnts som det mest känslosamma ögonblicket. Så det går ju inte att avfärda PT-filmerna helt och hållet. Det finns ett tycke för filmerna som lurar där ute.
[i]"Everything is going as planned"[/i]

Användarvisningsbild
Wilfer88
Administratör
Inlägg: 3906
Blev medlem: 19 mars 2005 kl. 11:27

Inlägg av Wilfer88 » 12 augusti 2008 kl. 16:04

Här kommer jag berätta varför jag inte hatar någon av prequel-filmerna.

Episode 1. Man var hyfsat liten när man såg filmen första gången. Då älska man häftiga robotar som Vulture-droids. Obi och Qui-Gon var intressanta karaktärer. Naboo var en förtrollande vacker stad. Mörkret som gömmer sig i form av Sidius och Maul. Podracet var ganska häftigt och när Anakin måsta lämna sin mor fick jag tårar i ögonen. Det stora robot-gungan slaget var väl inte så häftigt, men Darth Maul bjöd ju på de häftigaste ljussabelstriderna vi sett. För mig väger det upp Jar Jar och andra missar.

Episode 2. Vad var dåligt här igentligen? Början är väl inte lika episkt som de gamla filmerna, men det innehåller flera mysterier, där Jango Fett är inblandad och som tagit över Darth Mauls roll som coolaste i filmen. Sen har vi klonerna och som CBrown säger så är början på klonkriget verkligen fenomenalt härligt, stort och välgjort.

Episode 3. Mycket snack lite verkstad vägs upp mot att hela filmen känns otrolig mörk jämfört med de andra filmerna. Har en mycket episk början och slut. Slutstriden höjer hela filmen.

Slutsats: De är inte som de gamla filmerna, de är bättre på vissa delar och sämre i andra, när de vägs mot varandra tycker jag de 2 trilogierna är lika bra.
Always two, there are. No more, no less. A master, and an apprentice

CBrown
Wompråtta
Inlägg: 10
Blev medlem: 30 juli 2008 kl. 20:45

Inlägg av CBrown » 12 augusti 2008 kl. 17:49

Fredrik Jonsson skrev:Du tror inte att det har mycket med att göra med vilka filmer man växte upp med, eller vilka man såg först? Såg man OT först har man säkerligen redan suttit och grubblat tillräckligt på dem missar som finns.
Nej, det har inte med uppväxten att göra utan filmvärlden växt betydligt. Kritiker har växt, blivit mer sofistikerade och åskådarna i sig har lärt sig att vid först anblick vara kritiska istället för att vänta och se vad kritikerna säger. Det roliga med mig är att jag såg Episod 1 som mindre och tänkte: Wow, coolt! Sen såg jag den igen strax efter den blev släppt på VHS och tänkte: Vad i helvete... tyckte jag det här var BRA!?
Fredrik Jonsson skrev:Det är nog lite naivt att säga så. Eller ja, du kanske ser det så. Men filmerna har inte alltid setts på det sättet av den stora massan. Jedins Återkomst fick rätt mycket skit när den kom. Då den både kallades för barnvänlig och nyinspelning av den första Star Wars-filmen (om man tänker efter så är Episod IV och VI väääldigt lika varandra).
Ett Nytt Hopp däremot verkar anses som tråkig av den lite yngre generationen, och på sätt och vis förstår jag dem. Det är ett helt annat tempo i den filmen. Speciellt första timmen.
Och det är också det jag tycker är bra med den. Precis som jag tyckte Fellowship of the Ring var den enda bra av LotR trilogin. Med fokus på action och effekter blir filmen bara några tarvliga, tråkiga timmar som får mig att gå igång ungefär lika mycket som golf... det vill säga inte alls. Sci-fi brukade handla om mer än bara coola effekter och häftiga spellicenser. PT är, i mitt tycke, hjärndöd action med ytlig, klyschig romans påhäftat med största spikpistolen framavlad för dumma amerikaner... men det är ju bara jag.
Fredrik Jonsson skrev:Men okej. För att gå vidare. Om man kollar i forum på diskussioner om olika ämnen, där filmerna och trilogierna bryts ner till beståndsdelar, så är det inte ovanligt att men ser tendenser till att många i alla fall gillar PT i smyg. Jag gör ett kort exempel på hur det oftast ser ut.
Favoritskådisar: Hur ofta nämns inte Ewan McGregor, Ian McDiarmid och Christopher Lee? Betydligt mer än många från OT. Det finns Harrison Ford och Alec Guinness. Kanske även James Earl Jones. Men om man säger ett namn som Peter Cushing (som även han hade en stor roll) är det i princip ingen som vet vem man pratar om. Trilogierna befinner sig på det planet i princip på par.
Karaktärer: Tycker även att synen på karaktärerna har jämnat ut sig rätt så mycket mellan trilogierna. Klassikerna Luke, Leia, Han Solo, Darth Vader och Boba Fett nämns numera i samma andetag som Padmé, Dooku, Qui-Gon, Darth Maul, Mace Windu och Jango Fett.
Musik: Tycker man nästan hör talas om fler stycken från PT än från OT som har blivit favoriter hos fans.
Kan egentligen inte svara på detta för jag har aldrig varit inblandad i någon sådan diskussion förutom att säga att SJÄLV kan jag inte komma ihåg ett enda musikstycke från PT medan jag kan nynna halva OTn utantill. Skådespelarna i PT må vara bättre men det känns som om hälften av dem gick i sömnen genom hela inspelningen och de andra hade precis avslutat sin första skolpjäs och tror emo är lika med "djupa känslor". Och att sen karaktärerna är ungefär lika annorlunda och nya som vilken Keanu Reeves karaktär som helst (undviker att kalla dem kartongutklipp... hoppsan) behöver vi inte nämna. Nej, ge mig två minuter med vem som helst så ska jag berätta varför filmerna är undermåliga både filmatiskt och Star Warsiskt.
Fredrik Jonsson skrev:Hur många gånger har man inte också hört att dialogen mellan Anakin och Obi-Wan nämnts som det mest känslosamma ögonblicket. Så det går ju inte att avfärda PT-filmerna helt och hållet. Det finns ett tycke för filmerna som lurar där ute.
Vilken dialog? O.o
Och visst, avfärda dem går inte men sen ska man ju också be alla som ska svara att ha sett filmerna nyligen och inte tänka tillbaka på när de såg dem på bio. Det är ett rätt kännt faktum att psyket skriver över minnen efter ett tag. ;)
Ib'tuur jatne tuur ash'ad kyr'amur.

Användarvisningsbild
Fredrik Jonsson
Administratör
Inlägg: 3132
Blev medlem: 7 september 2004 kl. 16:22
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Fredrik Jonsson » 30 augusti 2008 kl. 00:30

Har varit för lat för att skriva något, men tänkte nu dra igång diskussionen igen.
CBrown skrev:
Fredrik Jonsson skrev:Du tror inte att det har mycket med att göra med vilka filmer man växte upp med, eller vilka man såg först? Såg man OT först har man säkerligen redan suttit och grubblat tillräckligt på dem missar som finns.
Nej, det har inte med uppväxten att göra utan filmvärlden växt betydligt. Kritiker har växt, blivit mer sofistikerade och åskådarna i sig har lärt sig att vid först anblick vara kritiska istället för att vänta och se vad kritikerna säger.
Där kom vi iofs in på något. Jag tror snarare att det är så att man hade ENORMA förväntningar på prequel-trilogin. Om man var någorlunda gammal för att vara medveten om vad som hände i världen vid tidpunkten då Episod I släpptes så vet man vad jag pratar om. Det var inte på gränsen till sjukligt. Det var sjukligt. Om man tänker tillbaka så tror jag man förstår att det inte finns en film i världen som skulle kunna leva upp till dem förväntningarna, och jag tror även att det är där felet ligger. Kritikerna blev, så klart, negativa. För fansen tror jag nog, precis som du berättar, att man tyckte om filmen till en början. Däremot tror jag att alla sedan präglades och "influerades" av den bashingen som var mot filmen, vilket gjorde att det blev "inne" att inte tycka om filmen. Sedan tror jag att det blev någon form av löppeldseffekt där "nej, Episod I tyckte jag ju inte om, då kommer jag ju inte tycka om Episod II och III heller, det är ju prequel-filmer också".
Men som sagt, för att återigen återknyta till själva kärnan i tråden, så tycker jag mig se att fler och fler med tiden accepterar filmerna mer och mer. Ser det som en helhet, om än kanske en lite udda sådan.
Det kan iofs mycket väl vara som jag skrev tidigare, beroende på vad man växte upp med. Ju äldre filmerna blir desto fler fans av original-trilogin faller bort, och fler av dem som växte upp med prequel-trilogin börjar göra väsen av sig. Det är bara naturligt att man tycker om det man växer upp med. Och kanske är det därför jag tycker mig höra mer positiva ord om prequel-filmerna nu än tidigare.
CBrown skrev:
Fredrik Jonsson skrev:Det är nog lite naivt att säga så. Eller ja, du kanske ser det så. Men filmerna har inte alltid setts på det sättet av den stora massan. Jedins Återkomst fick rätt mycket skit när den kom. Då den både kallades för barnvänlig och nyinspelning av den första Star Wars-filmen (om man tänker efter så är Episod IV och VI väääldigt lika varandra).
Ett Nytt Hopp däremot verkar anses som tråkig av den lite yngre generationen, och på sätt och vis förstår jag dem. Det är ett helt annat tempo i den filmen. Speciellt första timmen.
Och det är också det jag tycker är bra med den. Precis som jag tyckte Fellowship of the Ring var den enda bra av LotR trilogin. Med fokus på action och effekter blir filmen bara några tarvliga, tråkiga timmar som får mig att gå igång ungefär lika mycket som golf... det vill säga inte alls. Sci-fi brukade handla om mer än bara coola effekter och häftiga spellicenser. PT är, i mitt tycke, hjärndöd action med ytlig, klyschig romans påhäftat med största spikpistolen framavlad för dumma amerikaner... men det är ju bara jag.
Man har ju givetvis rätt till sina egna synpunkter (håller för övrigt med dig om Fellowship of the Ring, men det är en annan historia). Nu känns det som om jag framställer mig själv som världens största PT-älskare vilket inte är helt sant även om jag tycker väldigt bra om alla filmer. Men jag tar den rollen i den här tråden.
Jag tror PT är för komplex. A liitle too much. Det är väldigt lätt att stirra sig blind på effekter, actionscener osv. Men om man bara vill så finns det ju även mycket bra och djupt att hämta från filmerna. Det är sällan man ser en filmserie av den här typen göra så många referenser till politik och korrumption, både från världshistorien och till stor del även samhällskritisk av dagsläget. Sedan finns det frågan om var gränsen dras mellan ondska och godhet. På många sätt så är PT mer krävande av publiken eftersom den målar upp en värld i grått, medan OT mer behandlar världen i svart och vitt vilket är mycket lättare att ta till sig.
CBrown skrev:
Fredrik Jonsson skrev:Hur många gånger har man inte också hört att dialogen mellan Anakin och Obi-Wan nämnts som det mest känslosamma ögonblicket. Så det går ju inte att avfärda PT-filmerna helt och hållet. Det finns ett tycke för filmerna som lurar där ute.
Vilken dialog? O.o
Och visst, avfärda dem går inte men sen ska man ju också be alla som ska svara att ha sett filmerna nyligen och inte tänka tillbaka på när de såg dem på bio. Det är ett rätt kännt faktum att psyket skriver över minnen efter ett tag. ;)
Doh! Var nog trött när jag skrev det där inlägget. Menade dialogen i och kring Mustafar-duellen. Exempel "My allegiance is to the Republic, to democracy." och "You were the chosen one! It was said that you would destroy the Sith, not join them. You were to bring balance to the force, not leave it in darkness."
[i]"Everything is going as planned"[/i]

Användarvisningsbild
Kaxs
Jedibibliotikarie
Inlägg: 2661
Blev medlem: 13 april 2006 kl. 11:16
Ort: Alingsås

Inlägg av Kaxs » 30 augusti 2008 kl. 11:26

Nu känns det som om jag framställer mig själv som världens största PT-älskare vilket inte är helt sant även om jag tycker väldigt bra om alla filmer. Men jag tar den rollen i den här tråden.
Efter det här inlägget kommer jag verka värre, men jag tar den smällen. :wink: Min åsikt är nämligen att...:

Episod I: Ja, den är lite för barnvänlig för min smak. Men, just därför, låt oss se det ur ett barns synvinkel; de massiva droidarméerna, skönheten på Naboo och den intensiva ljussvärdduellen mot Darth Maul i Theed var mer än nog för att imponera på mig när jag var yngre. Jag och min syster (som inte är det minsta intresserad av Star Wars) bokstavligen älskade Jar Jar Binks, det var han som gjorde Star Wars värt att se. På sätt och vis var det att filmen var så barnvänlig som väckte mitt intresse för Star Wars från början. Jag tycker därför det är bra att en av filmerna riktar sig till en yngre publik på det sättet. Säg vad ni vill, man jag tycker att Episod I är en värdig del av Star Wars-sagan.

Episod II: Filmen som gjorde mig till Star Wars-nörd. Första gången jag såg den, på hemmabio hos några familjevänner, satt jag som förtrollad. Det var underbart. Att se hur en Jedi blir besegrad av en ”simpel” prisjägare, se hur de massiva klonarméerna marscherar i strid mot Separatisternas droidarméer, att se hur Jedierna strider mot monster från en annan värld… det var magiskt för mig. Nu i efterhand finns det väl ärligt delar av filmen som jag skulle vilja se annorlunda, såsom att Dooku använder Force Lightning – det gör på något sätt Palaptine mindre mäktig och unik, så jag hade hellre sett Dooku använda Force Choke, Vaders favorit. Men trots det tycker jag fortfarande att det är en mycket bra film.

Episod III: Jag älskar den. När jag såg den på bio första gången satt jag som klistrad, från slaget om Coruscant till tvillingsolarna på Tatooine. Packad med snygg action, snygga animationer och, framför allt, Anakin Skywalkers fall gjorde filmen till en fullvärdig del av Star Wars-sagan. Sedan dess har jag sett den så många gånger att jag kan varenda replik i huvudet, men jag älskar den fortfarande. Underbar film.

Som ni ser är jag rätt så förtjust i prequelfilmerna. Jag är fortfarande böjd att hålla med om att OT på mer än ett sätt är bättre – det finns lite som är mäktigare än till exempel AT-AT-gångarna på Hoth eller Darth Vaders Death Squadron – men på många sätt är PT så mycket bättre, såsom många specialeffekter och vad gäller ljussvärddueller (även om min favorit förblir Luke vs. Vader på Death Star II). Min åsikt är därför inte att PT är sämre än OT, inte heller att den är bättre, utan att de på ett fint sätt kompletterar varandra på ett fantastiskt sätt.
Robotic Gungans who are resistant to lightsabers seem pretty intimidating.

Användarvisningsbild
Dementis
Droid
Inlägg: 111
Blev medlem: 24 september 2008 kl. 07:45
Ort: Örnsköldsvik
Kontakt:

Inlägg av Dementis » 24 september 2008 kl. 08:54

Jag var typ 10 när ep1 kom och jag älskade den, hade växt upp med orginal trilogin och TPM var den ultimata inledningen på sagan, allt presenteras, sätts upp och introduceras. Det gjordes väldigt bra med tanke på att vi redan sett slutet.
Soylent Green is People!

Användarvisningsbild
Jedi_Visse
Jedimästare
Inlägg: 3704
Blev medlem: 5 februari 2005 kl. 22:09
Ort: Lund

Inlägg av Jedi_Visse » 25 september 2008 kl. 14:37

Wilfer88 skrev:, men Darth Maul bjöd ju på de häftigaste ljussabelstriderna vi sett. För mig väger det upp Jar Jar och andra missar.
Håller fullständigt med. Gunganerna drar ner filmen tycker jag, men... oh, fighten är utan tvekan den mest storslagna någonsin.
"It's not the size of the Jedi or the amount of power running through her lightsaber, but the strength of her heart." - Barriss Offee

Användarvisningsbild
Darkdwarf
Padawan
Inlägg: 1186
Blev medlem: 8 juli 2005 kl. 11:19
Ort: Mustafar

Inlägg av Darkdwarf » 25 september 2008 kl. 19:01

instämmer med föregående talare, att jag inte hade hört talas om starwars förr gjorde ju inte saken sämre när jag såg den första gången. Å andra sidan var jag typ 7 så jag tyckte jar-jar var rolig :oops:

Användarvisningsbild
Jedi_Visse
Jedimästare
Inlägg: 3704
Blev medlem: 5 februari 2005 kl. 22:09
Ort: Lund

Inlägg av Jedi_Visse » 14 december 2008 kl. 02:48

Darkdwarf skrev:instämmer med föregående talare, att jag inte hade hört talas om starwars förr gjorde ju inte saken sämre när jag såg den första gången. Å andra sidan var jag typ 7 så jag tyckte jar-jar var rolig :oops:
Haha. Men ja, kanske är det så att PT riktar sig mer till den yngre publiken.
"It's not the size of the Jedi or the amount of power running through her lightsaber, but the strength of her heart." - Barriss Offee

Användarvisningsbild
Aayla Secura
Rymdpilot
Inlägg: 676
Blev medlem: 27 februari 2006 kl. 14:15
Ort: Korriban

Inlägg av Aayla Secura » 5 oktober 2009 kl. 11:54

niklazz0n skrev:Gunganer var för löjliga, men i såna fall tycker jag att ewoks är LIKA löjliga.
Ett poäng till niklaz :wink:

Det stämmer nog rätt bra att gunganerna håller på att bli accepterade. Kan tänka mig att Ewok's heller inte var så populära först
Vad tycks om min besserwisser-signatur? :)

[quote="Dementis"]5 poäng till Aayla...[/quote]

[quote="Kaxs"] Aayla har helt rätt. [/quote]

Skriv svar